Leta i den här bloggen

söndag 30 november 2014

Självlysande

Här om dagen la jag ut en bild på instagram där jag kokar barnens tuttar. Reaktionerna blev mest att oj vad många. Men såhär är det. Dom behövs skulle man kunna säga. Självklart kan jag också tycka att det är många, och fler behövs inte. Och ja, jag slänger bort dom jag tycker börjar se dåliga ut och vet har varit med ett tag.
Såklart vill man att ens barn ska känna trygghet och för T har tutten alltid varit det. Innan Ellen kom så hade vi lyckats rätt bra med att den endast användes vid nattningarna. Sen kom hon och en stor tröst och trygghet ha varit just tuttarna. Och jag kan bara inte säga nej hela tiden då Ellen få ha sin ofta då hon somnar med den och sover många gånger på en dag. När E blir lite större går det nog bättre igen.
Vi ser det inte som ett problem, mer som en period. Nu senaste halvåret som Tilmas tänder ha vuxit fram ha den varit toppen också. Klia, grin och gnäll. En kall tutte i munnen ha hjälpt massor. Och vi ha kunnat skippa ge alvedon många gånger. Bitringar har hon aldrig velat haft.
Dessutom försvinner dom jämt. Så att ha många underlättar verkligen. Alltid hittar man ett gäng när det är dags att sova. Minst två behövs när Tilma ska sova. En i munnen och en i handen och det byts när den i munnen är "för använd". På natten behövs ännu fler då hon får panik och skriker ifall hon inte hittar två direkt. Där gör nattuttarna stor skillnad! Mam har självlysande tuttar. Underbar uppfinning. Allas vår räddning! Man ser dom direkt i mörkret. Guld värt!!


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar