Småbarnstid

Jag håller verkligen med om att all tid har sin charm. Småbarnstiden lika så!
Man sliter sig i håret och pusslar, passar upp och finner sig i situationer man aldrig trodde skulle vara möjliga. I efterhand ler man stort och klappar sig på axeln.

Som till exempel...

Bebis skriker, man själv har varken borstat tänder eller fått suttit på toan under hela dagen och bara måste gå..
Man tar med bebis, ammar sittandes på toan och samtidigt borstar man sina tänder. Kanske bebis även kräks ner en eller skiter över blöjan och fulla ens famn.
Suckar lite lätt och tar reda på allt.

Man åker till stan (knappt timmes bilresa)..
Skötväskan är packad, allt står i hallen redo att bäras ut. Bebis är fastspänd, nyäten, har ren blöja, kräks över hela sig själv. Man börjar om, tvättar av bebis lite snabbt, byter kläder. Ner i stolen. Storasyster har packat upp skötväskan och grejerna ligger spridd över hela huset.
Fokus: kolla längs golvet, allt bör ligga där.
Ner med det i väskan, ut med barn, vagn och packning till bilen.
Kommer närmare stan och bebis tar i av kung och fosterland, det påminns om en explosion och bilstol samt kläder är nerskitet.
....ibland är det tur att man har en deo nerpackad i skötväskan (i ett "lönnfack").

Ett axplock av faktiska händelser.

Idag är jag så nöjd över att jag klarat, med bravur, att ta hand om disk, tvätt, hem, matlagning, barn, hygien osv i tre dygn själv. Barnen har sovit som prinsessor, somnat innan kl.20 och sovit till ca 07. Ja, Ellen har en vällingpaus vid tre-snåret på ca 15-20 minuter men somnar sen om.
Jag sitter på toaletten själv, iallafall om kvällen, annars har man ju ständigt sällskap varthän man än går.

Underbara ungar! ❤️