Leta i den här bloggen

torsdag 26 februari 2015

Fis i rymden.

Jag måste bara få skriva.
Än fast vardagen kan vara tung ibland så är jag SÅ tacksam!
Tacksam att JAG har två friska barn. Dom ger mitt liv glädje, lycka, kärlek mm varenda dag.
Att vakna på morgonen och få varma långa kramar av sina glada, lyckliga barn.

Alla har inte den turen som jag har.
Kollade nyss in instagram där ett par snart mister sitt barn. Ni vet det barn man planerat, längtat efter och fött.
Som precis lärt sig sitta.
Cancer.
Så orättvist. En glad, söt, liten tjej på 6 månader har nu slutat att svara på sin behandlin.  Hon har nu fått komma hem med sin familj. Sondmatas men kräka bara, äter i stort sett inget. Hon har bara dagar kvar och hennes liv har knappt hunnit börja.

Behöver jag säga att livet är orättvist?
Ingen ska få gå igenom detta.

Mina barn kramar jag hårt ikväll.
Var rädd om varandra.
Kärlek till er alla!







Inga kommentarer:

Skicka en kommentar